<\/p>\n
P\u00e5 tre decennier har Folksams skadekostnader kopplat till extrema naturh\u00e4ndelser som stormar och \u00f6versv\u00e4mningar mer \u00e4n f\u00f6rdubblats i villaf\u00f6rs\u00e4kringarna. \u00c4ven risken f\u00f6r att drabbas av en naturrelaterad skada \u00e4r idag cirka dubbelt s\u00e5 stor.<\/strong><\/p>\n \u2013 N\u00e4r vi har tittat p\u00e5 de naturrelaterade skadorna som f\u00f6rekommit i v\u00e5ra villaf\u00f6rs\u00e4kringar sedan 1988 kan vi se att naturkatastrofer varit mer frekventa de senaste 15 \u00e5ren. Det har lett till att b\u00e5de skadekostnaderna och risken f\u00f6r att drabbas av en skada kopplat till en extrem naturh\u00e4ndelse \u00f6kat dramatiskt, s\u00e4ger Karin Stenmar, h\u00e5llbarhetschef Folksamgruppen.<\/p>\n Extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser som \u00f6versv\u00e4mningar och stormar har gett tydligt genomslag i Folksams skadestatistik. Gudrun 2005 \u00e4r den storm som kostade allra mest, runt 200 miljoner kronor, f\u00f6ljt av h\u00f6ststormen Anatol 1999 p\u00e5 60 miljoner. Den tredje mest kostsamma var \u00e5rets Alfrida som bed\u00f6ms kosta runt 50 miljoner kronor. Den dyraste \u00f6versv\u00e4mningen gick p\u00e5 170 miljoner och drabbade s\u00f6dra Sverige 2014.<\/p>\n \u2013 De skador som uppst\u00e5r i samband med extrema v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden handlar ofta om att tr\u00e4d faller ned och skadar byggnader och bilar eller att vatten tr\u00e4nger in i hus i samband med skyfall och \u00f6versv\u00e4mningar. Men det kan ocks\u00e5 handla om skador som orsakas av vind, hagel, jordskred, stora sn\u00f6m\u00e4ngder eller skogsbr\u00e4nder, \u00e4ven om just skador i samband med br\u00e4nder inte ing\u00e5r i statistiken, f\u00f6rklarar Karin Stenmar.<\/p>\n Att extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser \u00e4r ett globalt och dyrt problem visar \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Munich Re:s rapport \u00f6ver globala naturkatastrofer f\u00f6r 2018 som sl\u00e4pptes tidigare i \u00e5r. Enligt rapporten kostade de totalt 160 miljarder dollar 2018, som blev det fj\u00e4rde dyraste \u00e5ret f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsbranschen sedan 1980. De allra flesta v\u00e4derh\u00e4ndelserna handlade om stormar och \u00f6versv\u00e4mningar och 14 procent av dem intr\u00e4ffade i Europa.<\/p>\n \u2013 Klimatfr\u00e5gan ber\u00f6r alla, \u00e4ven v\u00e5ra kunder, och vi engagerar oss i fr\u00e5gan p\u00e5 olika s\u00e4tt. Vi bidrar till klimatomst\u00e4llningen genom att investera h\u00e5llbart, till exempel i gr\u00f6na obligationer, och verkar f\u00f6r att f\u00f6retag som vi \u00e4r \u00e4gare i ska minska sin klimatp\u00e5verkan. Vi deltar \u00e4ven i klimatsamarbeten och st\u00e4ller krav p\u00e5 klimatsmart \u00e5tervinning och \u00e5teranv\u00e4ndning hos v\u00e5ra leverant\u00f6rer, s\u00e4ger Karin Stenmar och forts\u00e4tter:<\/p>\n \u2013 Fr\u00e5n och med i \u00e5r kommer vi att ha extra fokus p\u00e5 just naturrelaterade skador, d\u00e4r vi tittar p\u00e5 hur vi ska f\u00f6rh\u00e5lla oss till det v\u00e4xande problemet och hur vi kan bidra till att f\u00f6rebygga den h\u00e4r typen av skador hos v\u00e5ra kunder.<\/p>\n